Efter nagra timmars

vantan och forsent flyg till Chicago satt jag antligen pa plats, bredvid en snall gammal dam vid namn Elenore (92). Hon pratade en hel del med mig under flygresan, och berattade manga fina historier om Chicago. Det var roligt, for det fick dagen att kannas annu battre an den redan gjorde!

Sa landade jag. Lilla Ida, pa stora O'Hare, forvirrad som en manniskoapa.. Borjade leta mig till bagageutymmet, letade efter en hop barn med tva foraldrar. Plotsligt hor jag ett forsiktigt "Ida?" och vander mig om. Dar star Matt, min nya vardpappa. Han hamtade mig sjalv, eftersom flyget var sa forsenat. Vi gick till ratt bagagegrej och mina vaskor kom ut forst (!) av allas, vilket flyyyyyt! aaahh... :) Sedan gick vi till bilen och akte mot Arlington Heights. Matt och jag pratade mycket, han ar sa sjukt schysst och rolig - vi har precis samma humor och pratade till och med om EmoKids, hahaha.. Ni maste alla kolla in hans band pa www.therosedales.com och pa www.myspace.com/therosedales ooooch ni kan aven youtuba the rosedales :) Han ar sjukt KoOL :D

Sa kom vi fram till huset, och jisses vad det marks att de alskar halloween! Hela garden ar numera inte en vanlig tradgard utan en kyrkogard med gravstenar och hela rubbet, fett nice I say :) Dessutom har han en sjuuukt cool likbil (han alskar bilar, pappa, du kommer gilla honom). Sa gick vi in, och dar stod tva hundar, Kasey och Hobs, tva katter, Rumbles och ett namn jag inte ens minns, tre barn, MaryGrace, Sophie och Anthony, en mamma, Katie, och en mormor som jag faktiskt inte ens vet vad hon heter, hon ar bara Nana, vantandes :) Barnen hoppade pa mig, kramades och var saaa fina. Sen visade de mig runt! Invandigt ar det ocksa lite halloweeninspirerat, men det ar sa hiiimla fint har och jag alskar verkligen mitt nya rum (Paulie, Du skulle ocksa alska det, det vet jag!)

Nu orkar jag inte skriva sa mycket mer detaljerat, men mina tva forsta dagar har har varit sa bra, jag trivs verkligen mycket battre har redan och de har visat mig runt och allt ar bara sa bra.
Dessutom fick jag antligen traffa Petter igar.. Hur gor man, vet jag att Annika undrar.. Och ja, fran min sida sett sa kan jag saga att jag var nervos.. och sa lycklig! Jag menar, tva manader ar tva manader, och att motas pa ett stalle som ar helt nytt for oss bada ar sa speciellt.. Det finns inget annat att gora an att acceptera nervositeten :) Vid 8 igar kom han korandes i sin silvriga BMW, och ja, dar var han! :D Kramar och pussar, sen introducera honom for mitt nya hem har i Chicago, sedan sag vi film. Allt kanns perfekt, och jag vet iaf att sahar lycklig har jag verkligen inte kant mig pa lange : )

Nu ska jag se film med MaryGrace :) Ikvall ar det LCCmote, blir roligt att traffa nagra nya au pairer :)