Chicago och jag, Ida.

Idag är det fredag, jag har ätit middag hos Petter.

Det är vår nu, på riktigt denna gång tror jag. Det är varmt och jorden andas..
Jag känner mig glad, men ledsen.. Melankolisk på något sätt.
Beror kanske på att jag spelar Nick Drake, han är lite så.

Jag tänker på hur dofter så lätt väcker minnen i mig, ofta lyckliga.
Oftast minnen från hemma.

Lukten av Pepsodent tandkräm påminner mig om godnattkramar från pappa, nytvättade lakan om övernattning hos syster Anki.
Lukten av lädersäten påminner om bilkörning i skymningen, regndoft om promenader i Järna med syster Sandra.
Många andra saker påminns jag också ständigt om, men att tala om dem alla skulle vara uttröttande. Jag är glad att jag så ofta kommer att tänka på alla jag älskar så mycket.. Mina bröder och systrar, mor och far, farmor, mormor.. Vänner. Alla som ger mig så mycket kärlek.

Sex månader och en vecka till, sen kommer jag hem.
Jag saknar er..